Ibsenpris
Det svenska Ibsensällskapets
En av de mest stimulerande uppgifterna för sällskapet är utdelningen av årets Ibsenstipendium som pågått sedan 2007 och som delas ut till en ung svensk dramatiker som skriver i Ibsens anda.
Priset sätter ljus på Ibsens ständigt aktuella debatthumör i möte med nya generationer, kvinnor som män.
Priset delas ut med stöd av norska ambassaden.
Jury 2026
Emma Broström, ordförande
Ylva Lagercrantz Spindler
Maina Arvas
Joel Rodriguez Nordström
Henrik Bromander, 2025-års pristagare
IBSENPRISET 2026
IBSENPRISET 2026
Johanna EmanuelssonOm Ett svenskt brott: ”En stark politisk berättelse om svek, om hur samhället sviker den drabbade och om hur familjen kämpar på i stor ensamhet. Så småningom utförsäkrad och med småsummor i ersättning från vårdens egna försäkringsorgan.”
– Josephine Askegård, Arbetaren
-
JOHANNA EMANUELSSON tilldelas det svenska Ibsensällskapets dramatikerpris 2026 för att hon vågar utmana både sig själv och publiken i en tid och ett samhällsklimat där allt färre vågar ta ställning. Hon är inte rädd för att dela ut både käftsmällar och djupa insikter och likt Henrik Ibsen blottar hon sprickor i vårt samhällsbygge, utan att för den skull lämna scenkonstens unika formspråk utanför.
-
JOHANNA EMAUELSSON, född 1986. Dramatiker, dramaturg och manusförfattare.
Fick sitt genomslag med den hårt dunkande ”Älvsborgsbron” på Unga Dramaten 2011. Laddad med ung nerv och temat revolution mot världens orättvisor visade denna ungdomspjäs att det här var en dramatiker att räkna med. Med sin senaste pjäs, ”Ett svenskt brott”, som sattes upp på Uppsala stadsteater 2025, närmade hon sig en personlig tragedi: mammas öde. Här skildras ett sönderfallande välfärdssystem genom ett demensboende där alla är förlorare, patienter såväl som personal.
-
Dramatik (urval)
Ett svenskt brott, helaftonsföreställning för Uppsala stadsteater
Viskleken, en radioserie med sex avsnitt för SR:s Unga drama/Radioteatern, en serie om skjutningar i förorten
Gudspartikeln, Masthuggsteatern
Den livsfarliga skogsexpeditionen, Örebro länsteater
Matkriget, Ung scen/Öst
Skimrande vattnet, Riksteatern
Bortom Upproret, projektet LÄNK, Riksteatern
Välkommen till Prekariatet, Teateretablissemanget, Kilen Stockholm stadsteater
Kongo – en pjäs om Sverige, Lumor, Teater Tribunalen
Stenen i handen på den starke, Nationalscen, dramatisering (Fredrik Reinfeldt)
-
DRÖM VIDARE
Dröm Vidare (2017), långfilm för 2A-film, (regissör Rojda Sekerzös), vinnare av publikens pris på filmfestivalen i Göteborg, har även fått flera priser utomlands, bland annat för bästa film och bästa huvudroll på Kurdistans filmfestival. Den fick två guldbaggenomineringar för bästa kvinnliga huvudroll och kvinnliga biroll, regissören fick pris för bästa nykomling.
Den historien har ju berättats många gånger förr, men med Johanna Emanuelssons originalmanus och Rojda Sekersözs regi har "Dröm vidare" blivit en uppfriskande och också – mitt i all aggressivitet – en faktiskt ömsint påminnelse om att människan är starkare än hon många gånger tror – och att utan drömmar blir det inget liv. - Mia Gerdin, SR
TIDIGARE PRISTAGARE
-
2025: Henrik Bromander
HENRIK BROMANDER visar gång efter annan att han kan skapa scenkonst av samtidens mest angelägna frågor. Likt Ibsen synar han mänskliga relationer och vrider och vänder på perspektiven: sanning och lögn, offer och förövare, makt och maktlöshet.
Från debutpjäsen Smålands mörker 2014 till succéföreställningen Hungerstenarna 2024, lyckas han med konststycket att fånga det lilla livet i det stora myllret på botten – som till slut når toppen – med lika mycket uppfinningsrikedom som skärpa och mod.
-

2024: Annika Nyman
ANNIK NYMAN tilldelas det svenska Ibsensällskapets dramatikerpris 2024 för att hon:
I sin dramatik upplöser Annika på ett oefterhärmligt sätt språkets hierarkier. Inget är för fint eller fult: det prosaiska språket samsas med ett filosofiskt tänkande, psykologiskt precisa skildringar av människor delar utrymme med ursinniga attacker mot samtidens hyperkapitalism och den alienation den föder.
Man kan tydligt höra en samhällskritik som för tankarna till Ibsens sensibilitet för samtidens politiska rörelser, och detta med en virtuositet som manifesterar Annika Nyman som en formförnyare av den svenska dramatiken.
-

2023: Dag Thelander
DAG THELANDER tilldelas det svenska Ibsensällskapets dramatikerpris 2023 för att han:
På ett språkligt fyndigt vis / Njutning liksom ett kallbad / Förtjänar årets svenska Ibsenpris.
När estetiken nu förs in i 2000-talet / Med pjäs om filosofi men även litet fylla / Ja, det är både oväntat och finurligt / En sådan skald vi måste hylla.
Vem är nu denne man / Som årets pris ska få? / Jo, Dag Thelander givetvis / Till pengarna ska gå!
Så hurra och grattis, Dag! / Måtte rimmen aldrig sina. / Vi lyfter våra glas för dej / Din stjärna kommer städse skina!
-

2022: Dimen Abdulla
DIMEN ABDULLA tilldelas det svenska Ibsensällskapets dramatikerpris 2022 för att hon med en orädd och poetisk röst fylld av smärtpunkter skapar dramatik med en alldeles egen blick på samtidens livslögner och fasadbyggen - precis som Ibsen på sin tid gjorde.
Med språklig fantasi skapar hon en värld som både vänder sig utåt och inåt och som får nya tankar att födas.
-

2021: Alejandro Leiva Wenger
ALEJANDRO LEIVA WENGER tilldelas det svenska Ibsensällskapets Ibsenpris 2021 för att han i en dramatik präglad av tankeskärpa och poetisk sensibilitet, i starkt släktskap med Ibsen, destabiliserar förhållandet mellan dåtid och nutid, historia och fiktion, minne och inbillningskraft, och därigenom ger oss skakande insikter om människan i samtiden.
-

2020: Åsa Lindholm
ÅSA LINDHOLM utforskar de slutna rummens villkor. Hon använder kroppen som spelplats, i synnerhet när hon avslöjar flickrummet gränser. Med humor och en ibsensk uppriktighet ställer Lindholm den enskilda människan mot det omgivande samhällets förväntningar och krav. Formen är ofta skruvad intill det absurda, gärna med samtidens tävlingshysteri som drivkraft. Mitt i det upplöst galna ryms en omsorg om individen. I ”Omflickorkundedöda” och ”Skamceremonin” fördjupar Åsa Lindholm perspektiven och lyfter det mest skamliga till en nivå där det undangömda förvandlas till öppen erfarenhet som befriar känslor och skapar klarögt mod.
-

2019: Kristian Hallberg
KRISTIAN HALLBERG gräver i samtiden och petar i sår som gör ont. I pjäser för både barn och vuxna undersöker han människors livsvillkor och uppehåller sig gärna, likt en nutida Ibsen, vid våra ideal och förmågan att leva upp till dem.
-

2018: Emma Broström
EMMA BROSTRÖM skriver pjäser om en nutid som sätter relationer och lojaliteter på prov. Hon får Svenska Ibsensällskapets dramatikerpris 2018 för sin rika produktion för barn och vuxna. Med samhället som bakgrund gestaltar hon dramatiken i konkreta vardagssituationer. I ”En är ilsken, en är rädd, en gör allt för att bli sedd” blir tvättstugan katalysator, medan ”Verklighetstrilogin”skildrar unga människors sökande efter en egen identitet, med ökat tryck från sociala medier och digital teknik. Sorg, saknad och längtan är återkommande teman, men hos Emma Broström öppnar fantasi och humor utvägar även i de mörkaste stunderna.
-

2017: Anders Duus
ANDERS DUUS får Svenska Ibsensällskapets dramatikerpris 2017 för hela sin dramatikergärning på ett 40-tal pjäser för barn, ungdomar och vuxna men särskilt för debattpjäsen ”Dagbrott” som beskriver samhällsskadliga konsekvenser via den aktuella utförsäljningen av svensk gruvdrift. Duus skriver med lätt hand men indignationen är äkta. ”Dagbrott” är en utmärkt balansgång mellan diskussionsdrama och distanserad komedi som genomlyser, inte bara miljöaspekter, utan också hur det är att vara del i en samisk minoritet. En pjäs som i Ibsens anda tar ställning till samhälleliga skeenden och hur dessa får konsekvenser för vanliga människor.
-

2016: Paula Stenström Öhman
PAULA STENSTRÖM ÖHMAN får Svenska Ibsensällskapets dramatikerpris 2016 för en dramatik som rakryggat och osentimentalt går nära verkligheten. Roller porträtteras som beroende av strukturer och enskilda öden gestaltas konkret i komplexa pjäsbyggen. Med brännbar och angelägen tematik i pjäser som People respect me now och Materia – Jag är inte Linda Lovelace, för Paula Stenström Öhman in en ny ton och pekar ut en ny estetisk riktning som samtidigt ansluter teatern till en ursprunglig ibsensk vilja att undersöka relationen mellan individer, grupper och samhällsbyggen.
-

2015: Klas Abrahamsson
KLAS ABRAHAMSSON tilldelas Svenska Ibsensällskapets dramatikerpris för sin förmåga att exakt och komiskt beskriva politiska underströmmar: svenska landskap, där en Ingvar Kamprad blir en metafor för en entreprenörsanda utan moral, eller där en medelklass luftar sina dolda rasism. Han genomskådar med musikalisk humor samtiden och dess värderingar. Han pekar modigt och behövligt på fascismen runt om oss alla med en kongenialt drastisk dramatisk begåvning.
-

2014: Gertrud Larsson
GERTRUD LARSSON lyfter begreppet ”Ibsens anda” in på vår tids scener. Livslögner och folkefiender kan iakttas i hennes rappa, roliga och förfärande pjäser där hon utan prut ställer problem under debatt. Med journalistiska arbetsmetoder, satirisk schvung, känsla för maktutövandets absurdism och ett fritänkande genusperspektiv skapar hon engagerad och engagerande dramatik utan att reducera sina verk till en agenda.
-

2013: Rasmus Lindberg
I RASMUS LINDBERGS dramatik möter vi vardagens hjältar i snabb dialog och med direkt publikkontakt. Tidsplanen löper oftast amok och låter det förflutna tvinnas med nuet i musikaliska och lekfulla intriger. I Henrik Ibsens anda vidgas också frågeställningarna till att handla om samhället och individen: ansvaret, solidariteten och kärleken mellan människorna
-

2012: Christina Ouzounidis
CHRISTINA OUZOUNIDIS Så som Henrik Ibsen bröt mot sin tids överenskommelser och förljugenhet bryter Christina Ouzounidis mot vår tids maktbruk genom att undersöka språket. Liksom Ibsen står hon mitt i samtidens idédiskussion och uppdaterar teatern intellektuellt. Hennes pjäser bryter också mot en traditionell dramaturgis ramar och tvingar teatern att återuppfinna gestaltningar för ett annat slags berättande där omtagning, anakroni och parallellitet blir förnyade dramatiska kraftfält.
-

2011: Jonas Hassen Khemiri
JONAS HASSEN KHEMIRI är ett unikat, en kvillrande ensamseglare i svensk teaters blodomlopp. Med sin ljusgenomströmmade, men också fläckvis hemligstämplade, språkliga utbrytarkonst, de subtila politiska attackvågor som sköljer genom hans dramatik och den obrutna diamantryggraden genom den mänskliga tillvarons ohejdbara sorger och tillkortakommanden, är han en röst som med säkerhet skulle ha fått Henrik Ibsen att stanna mitt i steget och hålla andan.
-

2010: Martina Montelius
MARTINA MONTELIUS Den beroendeframkallande familjen, språket som verktyg och äventyr: Martina Montelius arbetar i Ibsens anda när hon med absurdism, humor och humanism skildrar hur nutidsmänniskan överlever vardagen. Med dramatik både för vuxna och barn står Martina Montelius för bredd och genre-överklivningar kombinerade med taggig skärpa; hennes växelbruk med dramatiseringar och regiarbeten ger näring åt den egna, leklystet spelbara dramatiken.
-

2009: Lucas Svensson
LUCAS SVENSSON är en ung dramatiker och ändå veteran. Hans redan långa verklista uppvisar stor genrebredd förenad med en alldeles egen ton och språklig energi. Medan Lucas Svensson skriver sig igenom 1900-talet fram till sin egen tid synar han skarpsinnigt olika epokers anda, yta, krav och förhoppningar. Från barnkammaren hemma hos Thomas Mann till kulturlivets depressioner runt bokmässan i Göteborg; från barnens perspektiv på sina föräldrar till de vuxnas syn på sina egna drömmar uppdaterar Lucas Svensson Ibsens anda på nytt och igen.
-

2008: Sofia Fredén
SOFIA FREDÉN tilldelas Svenska Ibsensällskapets dramatikerpris för att hon ur ungt perspektiv belyser moraliska och samhälleliga dilemman med språklig sparsamhet, humor, värme och fyndiga repliker. I Ibsens anda skriver hon pjäser om vår tids Eyolfbarn, som drabbas eller offras av de vuxnas alltför bräckliga respekt för individen.
-

2007: Mattias Andersson
I Henrik Ibsens anda sätter MATTIAS ANDERSSON problem under debatt. Men utanför förorterna, sjukhusen och hemtjänsten ligger alltid havet; en poetisk zon skimrar stilla runt människorna. Samtiden skildras ibsenskt ur individens perspektiv med en uppfordrande diskussion om ansvar och civilisation.